Tusse 2 år igår

Igår fyllde Tusse 2 år. Min lilla bebis har blivit 2. Hur det nu gick till.
På kvällen när det var dags för mig att gå och lägga mig hade jag varit ute och blivit ordentligt nedkyld. Jag kröp tätt intill min lilla tjej som låg där i sängen likt ett element. Där låg jag och snusade henne en liten stund. Pussade henne på kinden och fick en grymtning till svar.

Jag låg där och tänkte att jag kan inte fatta att det gått två år redan. Och sen insåg jag att hon inte längre luktar bebis. Vet inte när det försvann, men det hände nog inte precis på tvåårsdagen.
Tusse har haft en liten speciell bebislukt. Nu är jag ju lukternas analfabet, så jag kan verkligen inte beskriva den. Söt så klart. Bebisar luktar ju sött. Men Tusse har luktat något mer. Och jag har ibland tänkt att om hon var någon annans unge skulle jag kanske sagt att lukten inte var så där väldigt mysig. Någon enstaka gång har jag funderat om vad det är som ger henne lukten och om det bara är en bebislukt eller om den kommer fortsätta höra till henne.

Nu är ju Tusse min unge. Och doften är speciell och underbar. I min näsa. Men nu är den alltså borta. Jag saknar den. Vad jag har snusat den där ungen när hon sover. Och när hon är vaken. Jag gillar att snusa mina ungar. Det är lika viktigt som att krama och pussa på dem.

2 år. Jisses. Den där lilla skruttan som inte ville ligga i sin plastbalja på BB utan i min säng och hålla i mitt finger. Hon vill fortfarande inte ligga i någon platsbalja, men en hel del annat vill hon göra. Helst sånt som vi säger att hon inte får.