Två

judy 2013-09-19 14:18 (13 kommentarer)
Fråga till flerbarnsföräldrar (eller äsch, alla som känner sig manade): vad är ett bra tidsmässigt avstånd mellan syskon?

Jag har alltid tänkt mig att ha flera barn. Jag är själv uppväxt med flera syskon och uppenbarligen har det inte avskräckt mig. Det var oförskämt lätt för mig att bli gravid, föda barn och amma barn, och det var visserligen lite ledset att vara gravid men inget som
jag inte står ut med igen.

Faktum är att nästan allt har varit lättare än jag trodde, och att nu börjar det dessutom blir roligare och roligare. Så jag vill göra om det. Och kanske snarare än jag trodde?

Å andra sidan: njuta av min unge som jag har nu. Plus att det verkar vara åtminstone dubbelt så jobbigt med två? Är det då smart att vänta tills första är mer självgående? Hur länge då?

Det är ingen panik, jag är inte lastgammal - men å andra sidan, om det nu inte skulle gå lika oförskämt lätt den här gången? Eller om man vill ha ännu fler? (Girigt, men ändå.)

Jag har precis börjat tänka på det här, lite konkretare än bara "det här kan jag göra om!" som jag sa på förlossningssalen, så jag är tacksam för all input.

ikapiika

jag har drygt 3 år mellan mina barn och bland barnens kompisar verkar det nästan vara det vanligaste spannet. Jag tycker att det har varit och är perfekt. Tillräckligt stor skillnad för att barnen ska vara "egna" med eget umgänge och intressen men tillräckligt nära för att de ska ha ett bra utbyte av varandra och ha kul tillsammans.

2013-09-19 14:21:28

Tinto

Det är fem mellan mina flickor, p g a studier. Det har gått bra.

2013-09-19 15:35:46

Malena.

Jag läste en artikel om detta vars slutsatser jag alltid kommit ihåg för jag har tyckt mig se att de stämmer så bra.
Enligt den är det optimala avståndet max 18 mån eller min 4 år.

Argumenten är som följer : Med väldigt kort mellanrum hinner det första barnet aldrig bli medveten om sin status som ensambarn och kan därför inte känna sig hotad/sårad/förfördelad/svartsjuk när ett småsyskon kommer. Barnen blir nästan som tvillingar.

Om storasyskonet däremot är 2-3 år är det mitt i processen av att lära sig att det är en egen person och det är en väldigt känslig period för att behöva dela med sig av sina föräldrar.

Men om barnet är över 4 år har det nått en viss grad av självständighet och har på ett annat sätt börjat intressera sig för världen utanför familjen. Risken för svartsjuka och medföljande aggressivitet och syskonbråk är därmed minimerad.

Själv har jag 4 år och 2 månader mellan mina barn och det har funkat helt fantastiskt bra. De har ett otroligt starkt och kärleksfullt band och har i princip aldrig bråkat. Dessutom har de (vilket jag inte direkt hade förväntat mig) väldigt kul ihop trots åldersskillnaden. (Kanske hjälper det i o för sig lite att det är storebror o lillasyster eftersom tjejer i allmänhet mognar fortare.)

2013-09-19 16:02:41

tori

Gud, jag är lite stressad över det där. Jag vill nog ha ett syskon till T, och skulle jag få välja helt fritt skulle nog sisådär tre-fyra år emellan vara fint. Jag tänker att jag skulle vilja att hon är så stor att jag kan berätta att hon ska bli storasyster och hon typ fattar vad jag säger.
Men sen så hade ju inte jag sådär värst lätt att bli gravid, och inte är jag så värst ung heller och mannen är ännu äldre (åh, jag vet att många är äldre än mig när de får sina barn, men iom problematiken att bli gravid blir jag lite extra stressad, plus det här med alla ökade risker som jag faktiskt inte vill ignorera). Och då blir jag lite såhär VI KANSKE MÅSTE FÖRSÖKA NU DIREKT! Fast jag inte alls vill bli gravid nu, och dessutom har jag inte ens fått tillbaka mensen så det är ju dödfött.

Se där, det där hjälpte nog inte dig alls. :-)

2013-09-19 16:59:44

Kristin

Vi har 15 månader mellan ettan och tvåan och två år och nio månader mellan tvåan och trean (de är nu 6, 5 och 2 år). Min erfarenhet - och jag vet att många inte tror mig eller håller med mig så detta är bara vad jag upplever - är att det är MYCKET enklare att ha tätt mellan barnen. Dels är man redan inne i snurren med blöjor och amning och flaskning och babyskydd och bilbarnstolar och allt, och dels fattade aldrig ettan att han varit ensambarn, så vi har inte haft minsta problem med syskonsvartsjuka. När trean kom var vi precis på väg att göra oss av med spjälsäng och barnvagn och trappgrind och lådspärrar och det driver mig till vansinne att liksom backa bandet nästan tre år. Dessutom är de två stora på samma nivå, man kan ta med dem på aktiviteter och båda hänger med och har kul, medan lillebror alltid halkar efter eller får vara med oss, alternativt har kul medan storebröderna har jättetrist (lätt överdrivet men...).

2013-09-20 08:44:15

Corn

Jag har två år och tre månader mellan mina två. Enligt undersökningen Malena refererar till alltså ett sämre intervall. De bråkar förstås men jag tycker att det är en bra åldersskillnad ändå. De bråkar och det förekommer svartsjuka men de har sån himla glädje och trygghet av varann. De är ungefär i samma åldersspann vilket gör nöjen, filmer, resor behändigt. En sjuåring och en tolvåring kanske inte roas av samma saker exempelvis, men en 10-åring och en 12-åring gillar ungefär samma grejer.
För min del är det exakt samma åldersskillnad mellan mig och min bror. Dock växte vi upp hos varsin förälder och bodde bara tillsammans i två år. Undermedvetet ville jag nog ge mina barn den syskonrelation och närhet jag själv inte hade.

2013-09-20 09:30:45

.jag

mellan mina barn är det 5 år, och det tyckte jag funkade bra. jag tyckte det var rätt skönt att den äldsta var lite självgående, kunde klä på sig, bre en macka, leka en stund med kompisar osv medan man själv var låst med amning och blöjbyten. sen var detta inget medvetet eller planerat val, hade naturen velat annorlunda hade man väl sett fördelar och nackdelar med det med. huruvida syskon bråkar med varandra eller ej tror jag inte har så mycket med åldersskillnaden att göra. mina barn har emellanåt bråkat jättemycket med varandra, men det gjorde jag och mina syskon också när vi var små, och vi är födda åren efter varandra.

2013-09-20 13:51:05

Sheela

Jag är ju inte förälder, men däremot syskon. Det skiljer fem år mellan mig och min syster (pga mamma fick flera missfall). Vi bråkade inte så mycket under uppväxten och mamma var väldigt noga att låta mig och mina kompisar vara ifred från min syster. En god tanke eftersom jag tror att hon inte ville att jag skulle ha en lillasyster på släptåg hela tiden, men samtidigt så har jag och min syster aldrig stått så nära varandra (vilket kan bero på andra saker också, såklart). Nu, när vi båda är vuxna, har vi dock kommit varandra närmre.

2013-09-20 15:27:35

Elle

Jag är storasyster och 2,5 på äldre än min syster. Vi var aldrig speciellt nära under uppväxten, men det beror nog till största delen på andra saker än just åldern. Däremot minns jag att jag tänkte en del på hur annorlunda det skulle varit om glappet var en liten smula mindre - så att jag inte började mellanstadiet när hon började skolan och högstadiet när hon började mellanstadiet...etc. Vi missade precis varandra när vi bytte skolbyggnad/skola när det var dags för nästa stadie, och på flera sätt levde vi parallella liv om vardagarna. Ibland tyckte jag det var skönt, ibland kunde det göra mig lite ledsen.

Min mamma är storasyster till en fem år yngre bror och brukade prata om hur hon kände sig lite som ett ensambarn eftersom de hade så lite gemensamt under uppväxten.

Men, som flera påpekat, det har nog ändå mer om personligheterna och göra. Vill även tillägga att jag står nära min syster nu i vuxen ålder, och min mamma och hennes bror har också hittat fram till varandra. Och man är ju vuxen betydligt längre än man är barn, trots allt.

2013-09-20 15:54:45

Malena.

Intressant läsning :)

2013-09-20 16:38:12

alvis

Väldigt intressant för mig som också funderat mycket på detta senaste tiden. Och faktiskt nu har bestämt mig (oss) för att ålderslillnaden det blir om jag blir gravid nu (=2 år) får vara okej. Har känt sedan lilla A var knappt ett halvår att jag nog vill ha barn snart igen. Optimalt eller inte, man vet ju aldrig hur lång tid det tar eller vad som händer så det går ju ändå aldrig att planera perfekt.

2013-09-20 20:08:02

Scylla

Jag har fyra år mellan mina tre. Jag vet inte om det är så jäkla käckt att dra ut på småbarnsåren så länge, men det funkar. Det mesta funkar. Livet gör som det vill. Det är inte alltid det hjälper att försöka planera. Ibland tror jag att vi försöker styra för mycket istället för att bara släppa taget.

2013-09-21 21:36:20

Jazzie

Det är ganska precis 2 år mellan mina barn. Eftersom både jag och min sambo hade nått 35 när vi fick första och jag blev väldigt sjuk under första graviditeten tyckte vi inte att det var någon idé att vänta. Hade jag varit yngre eller haft en mycket friskare graviditet hade jag nog velat väntat ett år till.

Tycker att det går så himla bra. Men faktiskt så tror jag att det har med vilka ungar man får snarare än åldern. Grodan har alltid varit snäll mot sin lillasyster. Ända från början. Vet andra på dagis som inte haft det likadant.

Åldersskillnade till mina systar har jag 4 respektive 5 år. Vi hade det också jättebra. Med lite bråk och jag och min lillasyster (5 år emellan) har till och med haft gemensamma kompisar.

Jag skulle ha valt 3 år emellan om jag ansåg att jag hade råd att vänta. Det var lite tufft just i början när Tusse var ny och Grodan bara 2, men det gick snabbt över.

2013-09-26 07:50:04


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2012-09-27
Antal texter
91
Övrigt
Valspråk