You've got time

Jag äter skit. Mycket godis och mackor när jag inte har barnen, men när de är här blir det färska vårrullar och köttfärssås och pulled pork och liksom riktig mat. Alltid nåt.

Men trots den rätt kassa kosthållningen motionerar jag mer än jag nånsin gjort förr. Inte för att jag nånsin har motionerat över huvud taget förutom lite jogg flera året... Idag slog jag personligt rekord när jag sprang 5 km i ett svep. Låter säkert löjligt för alla goda löpare som finns här. Men för mig är det stort! Riktigt stort! 36 minuter så det går ju inte fort. Men ändå! Jag tycker att jag är svinduktig.

Annars sover jag mycket. Tittar mycket på netflix. Spelar lite på mitt Playstation. Plockar lite blåbär. Gör egen ginger beer. I kväll har jag suttit i ett lusthus och spelat sällskapsspel. I morgon hälsar jag på en kompis en timmes bilresa bort. På tisdag hämtar jag barnen och åker på loppisrunda med mamma.

Så ja. Nog händer det saker. Det hindrar dock inte en och annan martyrig liten ångestattack. I natt sov jag kass oxh tänkte på hur jag saknar mina barn men när de väl är här vill de mest sitta vid en skärm. Jag tänkte på att vi inte har tagit itu med skilsmässopapprena. På hur mitt jobb liksom ska formas om i höst och att det kommer att bli omvälvande. Jag är in between på alla områden. Jag saknar alla mina bästa vänner. Jag känner mig skittråkig och tänker att ingen vill vara med mig för att jag faktiskt inte är så kul. Inte så glad och rolig.

Martyrskap. Jag vet. Men just idag är det bra. Fönstrena står på vid gavel och släpper in sval nattluft och lite stadsljud. Jag ska dricka lite ginger beer och sängen är renbäddad. Och som sagt - fem kilometer! Jag!