Tack.

Och så träffar man patienter som mår mycket bättre och som är nöjda och som säger "vad bra att jag fick träffa dig" och som säger "lycka till med magen" och "du är på rätt plats".

Och det är så svårt att ta beröm så jag står där med ett "eh, vad roligt att du tycker så, ja, oj då, tack".

Och kanske kanske kan jag göra det här ändå, på en annan arbetsplats och med huvudet lite mindre insnurrat i min livmoder (anatomiskt omöjligt - men lite mindre gravidfokuserad, liksom), kanske kan jag trivas, göra ett bra jobb, kanske är det rätt ändå?

Tack snälla universum för denna timing, att jag fick den här feedbacken just nu. Tack.