Nu är helgerna avklarade. Skönt. Och det går bra. Det gör det. Men ibland vill jag spy på allt. När jag tänker på att vår historia nu är slut så att säga. Alla kartor måste ritas om. Alla upplevelser vi skulle ha som familj. Och så vidare. Nä det var mycket som var dåligt men minnena är oändliga och mitt romantiska sinne har en tendens att skönmåla och frossa i nostalgi. Grunden är riven och det är upp till mig att bygga upp en ny på egen hand. Nog så läskigt.