Jaha. Nu har jag flyttat. Vet inte vad jag ska känna. Det är mest ett vakuum. Overkligt. Ska jag bo här nu? Så konstigt. Men rätt. Tror jag. Min man intygade fem ggr idag att det här är rätt. Att han vill att jag flyttar. Ändå känner jag mig rutten och som en quitter. En som ger upp.
Med det sagt: lite chocktillstånd får man nog räkna med? Jag tror det. Konstigt vore det väl annars.
min hjärna leverar "visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle annars våren tveka?". tror vad den menar är att klart det är konstigt och chock, men du går ju en ljusare tid till mötes. ett steg i taget, och innan du vet om det så känns det bra. bättre än bra. <3
2012-12-17 09:31:19
tori
<3
2012-12-17 17:52:32
Nimfea75
kram! Man är i chock den första tiden, men det går över. Stadspromenader vid vattnet skingrar tankarna.