bara en vanlig rapport

Jag mår rätt bra. Är nöjd, fet och glad. Lite däst. Och det är ju så. När jag mår bra i själen blir kroppen lite tjock. När jag mår sämre i själen och tappar matlusten och röker litegrann känner jag mig snyggare.
Visst är det märkligt? Att ett destruktivt leverne gör mig snyggare? I alla fall enligt mig själv.
Men det är ju inte bara själva hullet jag stör mig på, det är det att jag känner mig finnig och fnasig och torr och rödflammig. Och håret! Håret! Och favoritjeansen som är så välanvända att de idag gick sönder på insidan av låren. Där mina tjocklår har gnuggat sönder dem. Ack, yttersta formen av förnedring på något vis.

Jag försöker peppa mig själv och min frodigare kropp och tänka "gud vad snygg och kurvig jag är" men känner mig bara lönnfet. Usch usch. Jag måste liksom skärpa till mig.

Hursomhelst. I helgen var det rolig fest med nya vännerna och ännu nyare vänner och det var härligt och bra. Roligt med nya vänner och roligt med en liten fylla. Sen har jag frossat i Jamie Olivers böcker och lagat en gudomlig köttgryta, jag har storstädat köket - igår, när jag ändå var insnöad plus att bilen var på service - och badrummet. Slängt junk, eldat upp junk, fejat och gnott. I dag är min man iväg och får en fiollektion - han har bytt till sig lektioner mot kött, är det inte underbart? - och jag har gossarna och en kompis till dem här. Tre små gossar som slevar i sig köttgryta och fikar te och bullar med mig. Mysiga ungar.

Och äldstagossen är lite som jag, han försöker pracka på sin kompis musik. Haha. Det låter så roligt. "Vill du lyssna på Bruce Springsteen? Eller hårdrock? Jag har allt! Jackson Browne? Iron Maiden? Eller Jackson 5?".

Overallsäsongen är här och det är pestigt. Jag hatar blöta overaller och barnstövlar som luktar kattpiss. Måste köpa nya.

Ja, jag ber om ursäkt för det här dagboksmässiga kluddet. Men det är som vanligt. Det bjuckar jag på.