drive all night til we meet new sun

Små små pauser. I bilen. Man kan tvärgråta så tårar och snor skvätter i en halvtimme i bilen. Sen kan man med nöd och näppe skärpa sig och en sista snyftning kommer visst ut, lite skälvande, inför ens egen mamma.
Men hon är klok och tyst och ger en en blick och en kram.

Jag är jättetrött och pms:ig (fast det har jag trott i en vecka nu?) och lite strul och sömnbrist och tråkigheter känns betungnade.
Fast jag har varit i storstaden och agerat rockfotograf. Always fine and dandy.

-----------------------------------------------

Och nu är det ett dygn sen jag skrev det där. Låg och ledsen idag också. Var en slarvmamma som skjutsade ena sonen till ett kalas, ute i sen tid så jag fick rusa in på konsum och köpa presenter, papper, sax och tejp och slå in paketet i all hast i bilen på väg till kalaset.
Men det gick ju bra.
Med andra gossen åkte jag till stan och när jag sträckte bak handen och klappade honom på låret så tog han tag i min hand, lade den i sin ena, strök över mina fingrar med sina små, sen lyfte han upp min hand mot sin mun och gav mig två smackpussar. Och så la han huvudet på sned och log så fint.

Då höll jag på att börja gråta igen.

Sen handlade vi i alla fall. Ett äldre par pratade med min son eftersom han är så gullig. Och sen läste han högt på löpsedeln "51-åring brände ihjäl sin exfru".

Och sen hämtade vi den andra gullungen och åkte hem. Jag ska fixa thailändska fiskkakor till lunch och sen ska vi lägga pussel och resten av dagen ska vi spela tv-spel.
Det blir nog bra.