the needle and the damage done

Jag har nya svarta brallor med låg gren, eller lång, eller hur man säger, och fickorna är djupa så jag går med krökt rygg med händerna i fickorna långt nere på låren och tycker att jag ser lite lite anarkistisk ut. Förmodligen ser jag mest ut som en överårig tjock skatepunkare men det spelar ju ingen roll, jag KÄNNER mig rätt rolig. Det kanske är ängsligt. Att köpa svarta chinos-aktiga byxor med lång gren. Jag vet inte. Jag gillar dem.

Och jag är inte bakis men jag är jävligt trött och snart ska jag och köra ett kvällspass, det är lite jobbigt när man har sovit tre, kanske fyra timmar. Nere i lekrummet spelar min man Neil Young-låtar på gitarr men barnen överröstar honom med att unisont sjunga "Route 66". Det är fint. Och jag är hungrig och trött och kan det inte bara rulla hit lite motivation och jävlaranamma så att jag kan ta itu med både mitt inre och allt det där andra som stavas J-O-B-B?