the time for sleep is now

I morse läste fyraåringen helt av sig själv GOD MORON på juicen. Alltså inte duktig idiot, good moron, utan lite felläsning på GOD MORGON. Jag är så imponerad att jag nästan smäller av. Sen sa han "SMÖÖÖÖR. Det måste vara S, M, ÖÖÖÖÖ och sluta på ett R?" och då fanns verkligen inget smör på bordet som han hade sneglat på. Snart är han i fatt sexåringen som nästan har tappat intresset.

Vi var hos kompisar i går kväll. Det blev sent. I dag är jag duktigt mör, fast bara på det trötta viset. På eftermiddagen gjorde jag den största brasa som fick plats i kakelugnen i vårt sovrum, pagod-stylee, sen stängde jag in mig där, drog ner rullgardinen och lade mig själv under dubbla täcken. Sen vaknade jag mycket varm någon timme senare.

Nu har vi sett Grizzly Man och den var fin och galen på en gång. Och så skickade min lillebror bilder från sitt bröllop i Costa Rica för en vecka sen, och han och hans guapa är så himla söta att jag grinar och utropar "Jag älskar dig lillebror!" på msn för första gången, vi är annars inga utropare av sådana ord, men nu kom det. Det var fint.

Och jag vet att jag är helt tröttsam som upprepar mig gång på gång, men nu är jag inne i ett jobbigt stim, det är rastlöst och kryper överallt. Jag hamnar i stirr och känner distans till allt. Jag kan verkligen önska att jag var mer av en nöjd typ. Men baby, I'm the worrying kind. Det är så plågsamt uppenbart. Och sen mellan varven är jag så enormt nöjd och glad och tillfreds och ser verkligen glädjen och lyckan i det pyttelilla, men nu ser jag den knappt i det stora.

I morgon måste jag jobba i åtta timmar med ett riktigt rövigt projekt. Det blir nog bra i slutänden men det är SVÅRT och ångestbildande.

Jag bara gnäller! Jag vet! Jag borde verkligen inte, jag är så lyckligt lottad på många vis, i bland blir jag nästan rädd för att det går så pass bra som det gör på flera fronter.