Det är ju inte ofta man är uppe till halv fyra nuförtiden. Men det händer. Som i går. En fin fest med en mängd roliga människor, jag var ovanligt kexig i röda klänningen, den jag fyndade för 150 kronor för två år sen, och den är så jävla bra i vilket sammanhang som helst, det är en riktig BLÅSA, det är väl nästan pinsamt snart för jag använder den i alla festliga sammanhang (som ju dock inte inträffar alltför ofta). Dumt att jag inte passar på att fotografera mig när jag nu för en gångs skull ser tjusig ut. En kompis tuperade och donade med mitt hår så att det blev en fluffig knutuppsättning. Typ?
Det var liveband, folk dansade och var glada, jag dansvägrade ganska länge och stod och pratade kameror med en trevlig ung man från Göteborg, men till slut fick jag ge upp och dansa litegrann, fejkstyrdans med min man ägnar jag mig faktiskt gärna åt. Vi freestylade lite moves till "Suspicious minds" och sen spelade min man fiol, han ser alltid så kompetent och snygg ut med fiolen under hakan och allvarliga minen på.
Vi sov kvar på hotellet där festen ägde rum och så åt vi en seg frukost med andra festdeltagare och sen åkte vi och handlade och nu är vi hemma och jag har bott i soffan hela eftermiddagen, min äldste son provar på åttabitars Nintendo-spel, just nu Super Mario Bros, och killen visar sig väldigt spelbegåvad, han brås på sin mor minsann. Jag har läst söndagstidningar och ätit chips och nu ska vi snart äta panerad fisk, salt och fett ska det vara, en söndag som denna.