Yeah, I know

Jag sitter här i mitt fullständiga kaos, omgiven av papper och sladdar och kaffekoppar. Att jag får något gjort i den här röran är ju ett stort under, jag vet inte var min kalender är men håller mötena i huvudet, och alla fyra-fem parallella jobb likaså. Om det kommer att hålla eller braka återstår att se, å andra sidan har jag alltid skött mina saker på det här viset och det går ju hyfsat. Att städa känns helt oöverstigligt och svårt, och när ska man hinna, när vi är trötta i varje fiber varje kväll, i varenda sena och muskel och varenda liten synaps i hela skallen?

Alltså: nersjunken i soffan på övervåningen. Kaffe bredvid mig. Lite kallt. Barnen på dagis. Jag har klippt och klistrat - lite taffligt - ihop ett förslag till en broschyr, nere på köksbordet. Där ligger det fortfarande skalpell och skärmatta och ett tomt limstift och pappersrester. Jag har bränt en skiva med bilder på och alldeles strax åker jag på lunchmöte. I eftermiddag jobbar jag kvällspass på lokaltidningen. Sova, det får jag göra i juli.