when you slammed the door

I natt vid tre hade jag fortfarande inte somnat. Jag vet inte varför. Men vid den tiden kom femåringen in till mig och mannen lade sig i något annat rum och där låg min förstfödde vid min sida och vi båda var vakna och snodde runt litegrann.

Sno runt i sängen - det har han efter mig. Den lilla knösen ligger mest stilla. Som sin pappa.
Storepojken tyckte att vi skulle småprata lite. Det tyckte inte jag. Jag vände på kuddarna hit och dit. Och så sa han "vad betyder 'creme de la Edgar'? Vet du det?" och jag tänkte lite och sa: "ja, kanske. Det betyder 'grädde på Edgars vis'" och sen var jag tvungen att i tysthet fundera på om creme verkligen är grädde på franska men jag tänkte att han nog var nöjd med svaret, i alla fall. Jag orkade inte ens fråga varför han undrade. Nu i efterhand tror jag att det kommer från filmen Aristocats.

I dag har vi ätit korv. Och så har vi spelat ett legospel med sonen och han hajade det direkt och det var mysigt och fint. Sen badade jag med the little brother och sen dippade vi gurka och morötter och åt popcorn framför melodifestivalen och barnen fick dricka i sina egna sportflaskor och vi drack vin och sen somnade barnen exakt samtidigt vid röstningen och efter alltihop skulle vi titta på Love Story som jag köpte idag, den klassiska kärleksfilmen från 1970, Flakey somnade efter fem minuter men jag tittade färdigt och i början känns det konstlat och dialogen är overklig men sen gillade jag miljön och storyn och på slutet grät jag som en idiot i alla fall. I ensamhet i tv-soffan. Och Ryan O'Neal är fin trots att han verkar ha varit en dårfarsa till Tatum O'Neal. Blablabla.

Och kolla på det här. Nu.
Två vackra män i vacker film och en till vacker man som sjunger. Det kan nog knappast bli bättre.