äh. gud vad jag är tråkig. jag chockar igång mig själv och skriver ett inlägg till. Nyss var det en snubbe här med sin gymnasieson som går på särskola (tror jag) och sålde abonnemang på tulpaner! Jag bokade upp mig för en leverans. 9 februari it is, då får jag en bukett svenska blandade tulpaner, levererad till dörren. Jag hade långkalsonger på mig och en underställströja så att jag såg lite slalom-aktig ut men jag försökte se cool ut trots allt. Min lille son hörde att det kom folk och kom utrusande i hallen till oss och presenterade mig "Det här är min stora vän mamma" sa han och svepte med handen mot mig. Sen pratade han om Byggare Bob och bamsebananen och tulpanförsäljarna förstod nog nada.
Men presentationen är så fin: "min stora vän mamma" liksom. haha.
Storagossen säger "du är den bästa smal-tjocka mamman i hela världen" och det är väl också fint, han tycker ju att jag är tjock men jag säger att jag inte tycker att jag är så tjock men att det är okej att han tycker det för det är okej att vara tjock, så han kör på någon slags kompromiss när han säger smal-tjock. I övrigt har jag en utriven DKNY-annons på kylskåpet med en mighty snygg ung donna på, och när han såg den första gången utropade han "mamma! det ser ut precis som du!" och jag blev svimglad eftersom det är min fashion icon (hon har blond snedlugg och uppsatt hår och assnygga solbrillor). Det var flera månader sen och sen har utrivet legat och skräpat nånstans till jag hittade det häromdagen och satte upp det på kylen. Då sa han det igen "mamma, det ser ut som du! fast du är lite tjockare".
Och jag blev svimglad igen. Jag är så lättköpt.
Och lillapojken klappar på mina bröst och ser salig ut och säger förtjust "TUTTOR!"
Och så har vi ätit makaroner och linssås (=äckligt ord) och sen kom vår dräng med sin bil och jag ville inte synas i långkalsonger för honom så jag kastade mig uppför trappan, det tog bara två steg, och så hamnade jag här. Jag lyssnar på min dagliga dos Damien Rice och Imogen Heap.
Å så ringde ju min chef nyss från Malaga! nice.
Nu är det tänkt att jag ska smälla ihop en resultatbudget.
Läste precis ditt förra inlägg, och även om jag skonats från foglossning i stort sett, så har jag ändå känt av det, och det gör verkligen jätteont, så jag har full förståelse för att det var jobbigt under dina graviditeter. Och jag är också trött på det där med att "graviditet är ingen sjukdom". Nej, visst inte, men om någon ickegravid hade haft samma smärtor som t ex foglossning hade det säkert räknats annorlunda och då hade det blivit annat ljud i skällan.