all you do

Jag har ett par grejer som jag VET att jag är bra på. Säkert små saker, men jag viker inte en tum - jag ÄR bra på dem. Verkligen. Resten av mitt eget jag tvivlar jag själv på och är osäker på, men det finns som sagt ett par grejer som jag är säker på och det är rätt fint och tryggt att åtminstone ha NÅT sånt.

När då de egenskaperna hånas, är det konstigt att man känner sig sjukt förminskad? jag borde verkligen inte ta åt mig, det handlar inte om mig, yada-yada, men ändå. Vad har jag kvar om inte ens de kunskaperna räknas? Vad är jag?

Herregud vad man kan bli tillplattad. Hånfullhet är det fulaste som finns.

Och om personen som hånade mig visste att jag grät som en bebis i duschen i en kvart, skulle han säkert bara tycka att jag var ännu löjligare.
Jo, min dag var redan bräcklig, och nu är den i tusen bitar. Hej hopp.