I had a bad day

Lite mental baksmälla efter helgen då mamma var här och Allt Hände, alltså inget speciellt men det var aktiviteter och fullt ös. Sen åkte hon och hem och det blev stilla och lugnt och idag pös luften ur mig och jag var svårtillgänglig och inåtvänd och låg på soffan och slumrade så min man tog lillegossen och gick in med honom till sina föräldrar, de var barnvakter och jag låg oförmögen i soffan och tittade på Everybody loves Raymond och sen snarkade jag och såg Days of our lives (jag fattade dock ingenting eftersom jag aldrig ser det annars) på en gång. Sen drömde jag konstiga drömmar och vaknade med värkande höft, den hade kilat ner sig mellan soffkuddarna, och extremt kissnödig. Åt en ointressant omelett och drack Pepsi Max framför teven.

Sen kom andra gossen hem från dagis och vi var inne hos farmor och farfar ett tag och sen gick vi tillbaka hit och det var dags för dagens kreativa stund, dvs att komma på middagen. Fast jag kände mig håglös gjorde jag ändå couscous och köttbullar till grabbarna och falafel, tomatsås, yoghurtsås, mosad avocado och rivna morötter till oss. Det var gott och nu har jag smitit upp hit.

Jag är lite rastlös och slö på en gång. Önskar mig för tillfället ett stort och brokigt umgänge som kan rodda ihop spontana skitroliga fester på somrarna (eller när som helst) men det är väl bara att inse att så blir det nog aldrig, inte här. Visst har vi såna kompisar men de bor på olika ställen i landet och just nu skulle jag helst vilja att alla bodde här i byn. Så kunde vi knalla över och skingra mörkret åt varandra dagar som dessa.

Min fina livsstil när det gäller mat har kantrat en del under helgen. Det har blivit mackor och te på kvällarna och både kebab och hamburgare på dagarna. Och så för mycket av min goda chokladtryffel. Försöker vältra tillbaka mig till de gamla vanorna men det är inte jättelätt. Igår gjorde jag dock underbar tomatsoppa med stora vita bönor i och som tillbehör: krutonger (gjorda på grovt rågbröd, stekta i lite olivolja + smör) och stekta färska champinjoner med vitlök. Lyckan var fullständig för ett tag.

Nu har jag sett videon till "Bad Day" ungefär femtio gånger eftersom min son kommer hit till datorn så fort jag sitter här, och tjatar om att han vill se den. och jag måste konstatera att tjejen där är cool stil och är snygg.

Igår läste jag en insändare, det var en kvinna som hade förlorat sin man + pappan till hennes två små barn, i cancer, 33 år gammal var han. Det är såna saker som får blodet att isa sig hos mig, jag blir så jävla hyperrädd och känner mig bara dum och otacksam för att jag känner mig trött och less. Jag ÄR evigt tacksam för allt jag har och känner mig mer ödmjuk och tänker att något sånt där kan faktiskt hända oss.

men nu är det dags för dagens Daniel Powter. Jag ska titta på den snygga tjejen och lyssna på låten som faktiskt är bra.