Janssons Frestelse / nostalgi

Janssons Frestelse. Jag blev nyss påmind om hur äckligt det är. Eller det vet jag knappt, jag har nästan aldrig smakat, lukten i sig är tillräckligt för att jag ska hålla mig långt borta. En gång har jag smakat, men då var jag 1) full, 2) hungrig som en varg 3) nyförälskad, så det räknas inte direkt. Det var efter millennieskiftet, jag och min Flake var på en stor fest och lite Jansson serverade som vickning efter tolvslaget. Jag var mest yr av kärlek och fyllehungrig som sagt, så det räknas inte. Jag åt bara en liten klick. Jag tycker fortfarande att lukten av Jansson är det värsta som finns. No Jansson is allowed in my house.

I duschen har vi en NIVEA DUSCHOLJA som duschcreme just nu och alla duscholjor luktar på ett speciellt sätt och första gången jag öppnade den här flaskan fick jag en sån supernostalgikick, ett stråk av vemod och lycka som bara rusade rätt in i näsan på mig. Först kom jag inte riktigt på vad det handlade om, men efter ett tag så: När jag precis hade flyttat hit, till min Flake, hade vi en stor flaska duscholja i duschen och det är den perioden jag påminns om varje gång jag duschar. Vi var så stormande ångande nykära, vi hade bara träffats fysiskt i sammanlagt fjorton dagar innan jag flyttade upp så det var NYTT, vi visste inte ett skit om hur det skulle vara att dela vardag med varandra. Det var nytt och fräscht och vi stod inför allt det där att stadga oss lite mer, bilda familj, jobba tillsammans och så vidare. Vi gjorde nyförälskelsesaker som att supa oss fulla på rödvin och äta choklad och bada på en gång. Vi var i lagårn tillsammans och allt var nytt för mig som var en mediastadsbrud och det jag visste och kunde var nytt för Flake som var en bondkille. Vi åkte många många mil i vår jeep, vi köpte massor av skivor. Vi var på konserter. Och allt var pure happiness. Vi förlovade oss med feta finska silverringar efter ett par månader. Det var spännande och nytt att inte riktigt veta hur det skulle bli. Och vi delade drömmar om familj och barn och sånt så småningom. Och nu har vi gjort allt det där. Jag ser tillbaka fem år bakåt i tiden och det har hänt så fetmycket. Ganska raskt gifte vi oss och fick barn och startade ett företag och fick ett barn till. Vi har två helt fantastiska, vackra, underbara gossar.
Nu har vi gjort allt, kan man tänka. Vad gör vi nu? Vad har vi nu att se fram emot?
Nä. Sakta i backarna. Jag tror att vi har massor kvar. Vi ska resa och vi ska börja jobba tillsammans på allvar (det har vi knappt hunnit eftersom vi har fått två kids!) och vara seriösa och åka ut i skogen och hugga och ja... vi ska göra så mycket. The trip has just begun.
Nu hör jag hur du kommer in genom dörren efter ett sent lagårdspass. Jag tror att jag ska gå ner och ta en dusch med dig, och med Niveas duscholja. Nostalgidusch.